Statistik Klövverkning

Enligt Djurhälsostatistik från en tolvmånadersperiod mellan 2022 och 2023 utgjorde klöv- och bensjukdomar 13% av total sjuklighet hos mjölkkor i Sverige(1).

Den här statistiken är baserad på klövregistreringar från klövvårdare som verkat minst 100 kor och besättningar med minst 20 registrerade verkningar.

Under kontrollperioden 2022 - 2023 registrerades 395 559 klövverkningar i Sverige(2). 110 756 stycken (28%) hade klövanmärkningar där de tre vanligast sjukdomsförekomsterna var Digital Dermatit, Klövsulesår och Limax.

Sett över hela Sverige varierar antalet klövanmärkningar och sjukdomsförekomster från län till län. Högst antal klövanmärkningar registrerades i Östergötlands Län med 41.4% baserat på 22 869 klövverkningar. Lägst antal registrerades Skånes Län med 16.6% baserat på 28 201 klövverkningar.

Sjukdomsgrupper varierar där klövspaltsinflammation är vanligaste tillsammans med klövröta, klövböld, klövsulesår, övrigt klövlidande som exempelvis digital dermatit och limax(3). Andra relaterade sjukdomsgrupper relaterat till klövvård är hälta som kan förebyggas med regelbunden klövverkning minst 2 gånger per år.

Det är en stadig minskning av antalet nötkreatur och kor. Antalet nötkreatur har minskat med 23.07% sedan 1995, från 1 779 300 till 1 368 673. Samma trend finns hos mjölkkor, som minskat med 23.48%, från 633 100 till 484 422(4).

Trots negativ trend över antal nötkreatur finns det en stor efterfrågan på klövvårdare till den grad att man inom branschen säger att det är ett bristyrke.

En bidragande orsak till det minskade antalet kor är globalisering då vi idag importerar allt större mängd nötkött och mjölk från andra länder. Oftast är kraven på bönder i andra länder mycket lägre än i Sverige vilket har skapat orättvisa konkurrensförutsättningar. Exempelvis finns det i Sverige krav på att mjölkkor måste komma ut på bete. 

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) argumenterar för att slopa centrala direktiv och ge bönderna mer frihet över hur de vill släppa kor på bete. I november 2024 skickade LRF in ett förslag till regeringen om att ta bort beteskravet. Överreglering kan vara ett problem men samtidigt bidrar betande kor till ett hållbart och mer naturvänligt lantbruk vilket i det långa loppet är viktigt för Sveriges framtid. Från det perspektivet vore det bäst om EU införde nya direktiv med krav på bete då det skulle gynna regionen långsiktigt och skapa lika konkurrensförutsättningar för alla EU-bönder. Betesmarker finns det trots allt gott om och bidrar till en bättre biologisk mångfald ute på landsbygden, draget till sin logiska slutpunkt är betande kor bättre för miljön.